Möregårdh: ”Jätteskönt med lite klirr i kassan”

Truls Möregårdh tog ett vågat beslut efter OS-succén.

– Många tänkte att det var lite ”risky”.

I en längre intervju två dagar efter triumfen i Malmö berättar världsstjärnan om det riskfyllda konceptet bakom framgången, firandet i söndags, pengaregnet, reaktionerna på den klassiska matchbollen och att ge legendarerna mer jobb.

Det har gått 1,5 dygn sedan Truls Möregårdh vann den redan klassiska matchbollen mot världsettan Lin Shidong i Europe Smash-finalen när Sportbladet når 23-åringen hemma i lägenheten i ”Dockan” i Malmö.

Han har inte rört en pingisracket sedan dess.

– Jag tänker att jag förtjänar lite vila de här närmaste dagarna. Så får jag komma i gång snart, säger han.

Möregårdh antydde en viss oro direkt efter finalen om att det sent en söndagskväll skulle bli svårt att hitta någonstans att fira den största titeln han tagit i karriären.

Men visst blev det fest.

– Först blev det ett fint och gött firande med familj och kompisar på en restaurang nära här där jag bor. De höll öppet lite längre för oss vilket var väldigt snällt och kul. Sedan åkte jag och några kompisar över till Köpenhamn och fick oss en go kväll. De hade öppet så länge jag orkade, jag var ju väldigt trött.

Vad gjorde du i går?

– Jag bara tog in allt. Jag satt på balkongen länge och andades och kollade på matchen och pratade med alla som hade sett matchen. Det var väldigt kul.

Hur många gånger har du kollat på matchbollen?

– Jag ska inte ljuga, det har blivit några gånger. Det är otroligt kul att höra alla olika kommentatorer som kollar på den och se alla olika vinklar där man ser både kompisar och mamma och pappa titta på den; se allas ansiktsuttryck och höra vad alla tänker. Det är en otrolig boll att titta tillbaka på.

Unnar sig lyxrestaurang efter pengaregnet

Vad säger du om uppståndelsen och alla reaktioner efter segern?

– Det är helt fantastiskt. Det har nog aldrig plingat så mycket i telefonen. Det känns som att den här titeln har slagit extremt högt och hårt här i Sverige och att många såg matchen.

Du håller pingisfebern i gång i Sverige.

– Ja, det känns verkligen som att det bara blir större och större. Det är helt osannolikt svårt att vinna en sådan här turnering. Jag är den enda icke-kines som lyckats göra det än så länge. Det är något jag nästan aldrig trodde att jag skulle kunna göra. Det är verkligen en bragd och det verkar som att alla förstått hur svårt det faktiskt är.

Möregårdh inkasserade 100 000 dollar, närmare en miljon kronor, för vinsten. Det är den största prissumman han kammat hem i karriären.

Vad ska du göra med pengarna?

– Jag gillar att äta och att äta på fina restauranger. Så det är gjutet att det blir en middag på en jättefin restaurang med mamma, pappa, tjejen och (bröderna) Malte och Elis framöver. Sedan får vi se vad det andra går till. Men det är jätteskönt för mig som betalar många tävlingar själv att veta att det finns lite klirr i kassan och att man kan känna sig lite mer safe. Jag ska hänga lite i Stockholm senare i veckan så det ska nog hända något kul där med.

När tävlar du härnäst?

– Det blir den fjärde och sista Grand Smash-tävlingen för i år, som går i Peking i september/oktober.

Därefter väntar lag-EM i kroatiska Zadar där Sverige är regerande mästare.

Och tack vare succén i Europe Smash blev Möregårdh i ett slag klar för WTT-finalen i Hongkong i december där bara de 16 bästa på WTT-rankningen får vara med.

– Jag var på typ 35:e plats för att komma med till finalen innan Europe Smash och nu är jag väl tredjeseedad. Så det kan gå fort. Det är jättekul att komma med i de största turneringarna. 2000 rankingpoäng till nästa år ligger också helt fantastiskt. Det tar definitivt bort en stor klump från magen.

Triumfen i söndags innebär också att Truls hoppade upp två hack på världsrankningen, till en femteplats.

– Det är väldigt bra för seedningen i de stora turneringarna framöver.

”Varit supersmart med tävlandet”

Efter OS-succén förra sommaren bestämde sig Möregårdh för att tävla mer sparsamt och bara åka på de stora turneringarna.

– Jag tävlar klart minst av alla i världstoppen. Många av de andra åker på Contenders och Star Contenders (tredje och fjärderankade turneringarna på WTT-touren bakom Smash och Champions-tävlingarna) men vinner dem och får rankningpoäng där. Jag har valt att inte göra det utan fokusera på att spela bra i de stora turneringarna i stället och vara på hemmaplan och träna och bli bättre i pingis.

Det har visat sig vara ett succékoncept för Möregårdh.

– Ja, definitivt. Jag har varit supersmart med tävlandet. Många kanske tänkte att det var lite ”risky” för rankningen att spela mindre. Men jag har kunnat vara i toppform på nästan alla turneringar jag åkt på. Det har varit viktigare för mig än att ha en superhög ranking. Det känns väldigt kul att det har lönat sig. Att kriga för att bli världsetta på rankningen är nästan omöjligt i pingis när alla tävlar så mycket.

Och ”bättre i pingis” har han definitivt blivit med sitt nya upplägg.

Känner du att du har utvecklat något speciellt?

– Jag står upp väldigt mycket bättre när det blir ”rallies”. När jag har varit i lite sämre form tidigare så har bollen ofta tagit slut när den gått över nät fyra-fem gånger. Nu har jag stått upp väldigt bra där framme vid bordet och hängt med i det snabba spelet som det är i världstoppen idag. Så jag är väldigt imponerad över hur jag har kunnat axla det.

Vad i repertoaren vill du försöka förbättra framöver?

– Att kunna stå upp ännu mer i det snabba spelet. Ska jag hänga med ordentligt mot de allra bästa måste jag vara bra där hela tiden. Det prickade jag fantastiskt bra i den här turneringen men jag måste bli stabil där för att kunna slå världsettan och världstvåan om och om igen.

Med Möregårdhs framgångar det senaste året har den gyllene generationen i svensk bordtennis – med Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren och Jörgen Persson i spetsen – verkligen kommit i ropet igen. Waldner och Appelgren kommenterade till exempel turneringen i Malmö för SVT.

– De var fantastiska och banade vägen för svensk pingis. De visade för oss alla att det är möjligt att åstadkomma helt sjuka saker inom vår sport. Det är bara jättekul att höra att de fått lite av en nytändning och kommenterar mina matcher. Det känns som att de lever sig in i det precis som de gjorde när de spelade och det är jättekul att man kan bidra med det till dem. Det är väldigt roligt att höra J-O:s engagemang i matcherna.

Du har ju ordnat mer pingisjobb till dem nu som kommentatorer.

– (Skratt) Förhoppningsvis kan jag fortsätta spela bra så det håller i sig för dem, avslutar Möregårdh.